Hej! Jag heter Renée Rudebrant. Jag är textil formgivare, konstnär och rektor för Sätergläntan. Jag driver även olika projekt varav ett heter Sjysta Sjalar och ett annat heter Crafts24. I mitt konstnärliga arbete har jag jobbat mycket i större format. Men när jag varit ute och rest så har jag ofta saknat möjligheten att skapa. Det var så jag började brodera. En broderipåse med lite tillbehör kan man ha med sig överallt. På flyget, tåget och i bilen. När man får sitta och vänta i väntsalar eller inför möten kan det vara skönt att ta fram sin broderipåse och fortsätta att brodera. Kärleken till broderi är grunden för den här bloggen. Välkommen att följa den.

 


 

 

 

GULDBRODERI

Idag har jag haft tid att vara i ateljén. Lyssnar på ett av mina favoritprogram STIL. Där tar de bland annat upp hur mycket ska man vara på sociala medier och vad kan innebära för kreativiteten.  Det här funderar jag ganska ofta över. I programmet tar de upp att det kan vara hämmande att hela tiden behöva befinna sig ute på sociala medier lägga upp bilder på det man gör och vad som ger en inspiration. Samtidigt som det är ett forum för att kunna ha en dialog med sina vänner och de som är intresserade av vad man gör. 

Här är mina tankar kring detta att var uppkopplad. Under våren hade jag en ambition att lägga ut en den av mitt verk DOT:s på bloggen varje vecka. Det var enkelt. För målet var att jag skulle ställa ut verket till sommarens stora utställning på Dalarnas museum. Jag kunde se att fler och fler följde mina inlägg.

Sen kom sommaren och jag ville fortsätta att komma med mera inspiration och tankar hade en ambition att arbeta med mitt sommarprojekt och att man skulle kunna följa detta på denna blogg. Började ambition. Men sommaren gick till att anlägga sten, måla hus och sortera papper.

En del undrar hur jag hinner med mina broderier mellan mina andra åtaganden. Men jag har liksom två tempon ett när jag prövar mig fram, funderar, tittar i böcker, tar långa promenader, skriver ner på kladdlappar, klistrar in i skissboken, testar stygn. I den processen vill jag vara i mig själv och för mig själv. Då blir det inte så mycket på de sociala medierna och ha en kontinuitet är inte precis i fokus.

Sen kommer tempot då arbetar konkret och då handlar det om att jag ska uppnå mål. Det kan handla om en kommande utställning eller göra underlag till nya broderisatser. 

Just nu är jag i det första tempot. Det gör att jag även plockar fram broderier som inte har blivit färdiga. Här är ett av dem som jag började på för ca 4 år sen när jag skulle testa hur man kan arbeta med enklare guldbroderimetoder.  Så visst… vissa saker tar och har sin tid.  Även skissunderlaget hittade jag… Detta med skisser och förarbetet får bli en annan berättelse.